Posted on

Så bygger du upp ett nödförråd för oförutsedda händelser

Oförutsedda händelser, stora som små, kan påverka vår vardag. Strömavbrott, extremväder eller andra samhällsstörningar kan snabbt göra det svårt att få tag på grundläggande förnödenheter. Genom att bygga upp ett nödförråd, ofta kallat krislåda, skapar vi en buffert och ökar vår och vår familjs trygghet.

Varför ett nödförråd är en investering i trygghet

Ett nödförråd handlar om att ta ansvar för vår egen och våra näras säkerhet. Vid en kris kommer samhällets resurser i första hand att riktas till de mest utsatta – äldre, sjuka och barn. Genom att ha ett eget förråd avlastar vi systemet och bidrar till att hjälpen når de som bäst behöver den. Dessutom ger det en mental trygghet att veta att vi kan klara oss själva under en period. Tänk på det som en försäkring – vi hoppas att vi aldrig behöver använda den, men om olyckan är framme är vi tacksamma att vi har den. Många kommuner arbetar aktivt med krisberedskap, men betonar samtidigt individens ansvar. De uppmanar invånarna att ha en hemberedskap som gör det möjligt att klara sig i minst en vecka utan tillgång till el, värme, vatten och mat, till exempel Värnamo kommun. Detta möjliggör för kommunens resurser att fokuseras på de mest utsatta. Att anpassa krislådan efter de egna behoven är också viktigt. Kanske har vi husdjur som behöver mat, eller familjemedlemmar med särskilda medicinska behov eller allergier.

Krislådans grundpelare

Ett välplanerat nödförråd bör täcka de grundläggande behoven. Här är de viktigaste komponenterna, men kom ihåg att detta är en grundläggande checklista – individuella behov kan kräva ytterligare komponenter.

Vatten

Rent dricksvatten är livsviktigt. Vi behöver räkna med minst 3-5 liter per person och dygn. Förvara vattnet i rena dunkar eller PET-flaskor, gärna mörkt och svalt. Byt ut vattnet regelbundet. För att ytterligare skydda oss mot smittor är det bra att inkludera våtservetter och handsprit, Folkhälsomyndigheten betonar vikten av god handhygien.

Mat

Välj matvaror med lång hållbarhet som inte kräver kylförvaring, till exempel:

  • Konserver (minst 10 burkar soppor, bönor, grönsaker, frukt).
  • Torrmat (2 kg pasta, 1 kg ris, 1 kg havregryn, 500g pulvermos).
  • 1 kg nötter och russin.
  • Krossade tomater, hårt bröd, och tubost är också bra alternativ.

Tänk på att ha mat som kan ätas direkt eller tillagas med minimalt vatten och energi. Ett campingkök med bränsle (t.ex. T-röd) är en bra investering, men var försiktig med öppen låga, speciellt inomhus, och använd det aldrig under köksfläkten.

Värme

Vid strömavbrott kan det snabbt bli kallt. Ha varma kläder, filtar och sovsäckar lättillgängliga. Om möjligt, förbered en alternativ värmekälla, exempelvis en fotogen- eller gasolvärmare. Kom ihåg att god ventilation är avgörande vid användning av bränslebaserade värmekällor inomhus för att undvika kolmonoxidförgiftning.

Information och kommunikation

I en krissituation är det viktigt att kunna ta del av information från myndigheter och medier. En batteridriven radio, vevradio eller solcellsradio är oumbärlig. Se till att ha extra batterier eller en powerbank till mobilen. Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser och sänds via radio och TV. Skriv ner viktiga telefonnummer på papper, ifall mobilen slutar fungera.

Hygien

Att upprätthålla god hygien är viktigt även i en krissituation. Se till att ha tvål, handsprit och våtservetter i krislådan.

Kontanter

Ha en summa kontanter hemma. Vid strömavbrott kan betalsystem sluta fungera, och då kan kontanter vara nödvändiga för inköp.

Husapotek

Ett välfyllt husapotek bör alltid finnas till hands hemma, men det är extra viktigt att se över det inför en potentiell kris.

Mer än bara en låda

Att ha en krislåda är en bra början, men det är också viktigt att vara mentalt förberedd. Vi kan fundera över hur vi och vår familj skulle hantera olika scenarier. Vi kan prata med grannarna – samarbete kan vara avgörande i en kris. Att lära sig grundläggande första hjälpen är också en värdefull kunskap, och det kan vara bra att öva på att använda utrustningen i krislådan, som till exempel ett campingkök. Genom att gå igenom olika scenarier i tanken, eller delta i en kurs i första hjälpen, förbereder vi oss mentalt.

En uppdaterad beredskap och summering

Kom ihåg att ett nödförråd inte är statiskt. Se regelbundet över innehållet, kontrollera datum och byt ut batterier. Öva gärna på att använda utrustningen. Kommunens webbplats är en bra källa för ytterligare information. Att bygga upp ett nödförråd är en konkret handling som gör skillnad. Det handlar om att ta ansvar för sin egen situation, men också om att bidra till ett mer robust samhälle. Genom att vara förberedd visar vi omtanke om oss själva och vår omgivning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *